Sex månader sen...


Tänk att det idag är sex månader sen vi åkte in för igångsättning. En fredag var det precis som idag!
 
Usch, var så nervös att jag höll på att gå i bitar den där fredagsmorgonen. Bröt ihop för minsta lilla, tyckte inte jag kände några sparkar och oroade mig för allt man kan tänka sig men det var bara att försöka få i sig lite frukost, packa det sista och göra Philip redo för en helt vanlig fredag på förskolan.
 
Var inställd på att det kunde bli långdraget, eller att vi i värsta fall kunde skickas hem över helgen, men jag sattes igång kl: 09.20 och kl: 13.09 låg en liten Carl på min mage.
 
Förvärkarna jag haft hade helt klart gjort sitt och jag minns att barnmorskan upprepade "det här kommer att gå snabbt" flera gånger. EDA hann jag inte få den här gången heller (det enda jag haft med som önskemål i båda mina förlossningsbrev!) men ut kom han och jag är så tacksam för att allt gick så bra, även den här gången.
 
Allt gick så snabbt och smidigt. Det känns ju nästan lite fel att välja ordvalet smidigt just i förlossningssammanhang men det kändes precis så. Hål på hinnorna, värkstimulerande dropp, en runda på pilatesbollen, underbar hjälp från lustgasen när värkarna var som värst och sen på några krystvärkar var han ute.
 

Vår fina, fina, lugna, coola och charmige lille kille. Vår lille Buddha som idag är något större och betydligt längre än på bilderna. Sex månader är du idag och världens snällaste lillebror!
 
Nu ska jag fira fredag här med sex månaders-killen och hans storebror. Det blir fredagsmys deluxe med allt vad det innebär...
 
Kram

En Carl


Säg hej till Carl!
 
Att vi valt ett klassiskt pojknamn kommer kanske inte som någon större surprise och att det skulle bli en liten Carl var vi tidigt inne på. Både hans farbror och hans morbror heter just Carl (den ena stavar visserligen med K) i andranamn så vi för släktnamnet vidare. Philip och Carl, mina fina killar!
 
Vår första vecka hemma har rullat på och helgen har jag styrt upp på egen hand, med tacksam barnvaktshjälp från farfar Jajja, eftersom Henrik varit iväg på jobb utomlands och kommer hem först ikväll.
 
Vi är inte mycket för det här med mjukstarter i vår familj som ni kanske märker och den här gången slår vi nog rekord men det har fungerat bra. Vi hade två rätt tuffa första månader med storebror som inte fick i sig tillräckligt med mat men Carl har hittills varit en nöjd liten bebis som mest sover och äter. Mys, mys!
 
 
En vecka och två dagar gammal idag med gossigaste bebisfossingarna ever!

Kram

Första mötet

 
Första mötet mellan storebror och lillebror på sjukhuset för snart en vecka sen...
 
 
 "Var är bebisen?" var det första Philip frågade när han kom in i rummet och det är fortfarande det första han frågar när han varit iväg någonstans och kommer hem. Fast han konstaterade ganska snabbt att det nog skulle bli lite svårt att ha med sig lillebror på förskolan så vi bestämde att det nog var bäst att han stannade hemma med mig på dagarna.
 
 
Det var verkligen love at first sight och han klappar, pussar och pratar med honom mest hela tiden. Så härligt att se!
 
 
En storebrorspresent ska Philip såklart få men det har vi faktiskt inte hunnit med än. Det har varit fullt upp med besök, 2-års besiktning av huset (har vi redan bott här i två år?), nya förskolerutiner att komma in i och gud vet allt. Allt går bara bra än så länge men jag gissar att jag inte kommer behöva fundera över vad jag ska göra av min tid i fortsättningen...
 
Presenten är i alla fall inhandlad och inslagen sen länge men Philip har fått så många fina presenter under veckan så vi håller nog på den tills imorgon då det blir fredagsmys hela dagen lång med båda killarna hemma.
 
Kram kram